onsdag 16 december 2009

Same same but different

Tidigt på lussemorgonen bullade vi upp med fika i soffan för att se Luciakonserten i tv, vackert och finstämt från Växjö domkyrka. Efter en halvtimma började gossen sucka och frågade till sist ”Är det OK om jag spelar Game Boy, eller är det att inte visa respekt för Lucia?”

Förvånat tittade jag på honom och tänkte ”Jag har närt en katolik vid min barm! Vadan denna plötsliga helgonvördnad?” Så insåg jag sammanhanget – när vi sist var i kyrkan fick han inte spela i kyrkbänken, av respekt för gudstjänst och kyrkfolk. Och för honom fanns ingen som helst skillnad mellan kyrkan på tv och kyrkan IRL.

Först skrattade jag för mig själv och tänkte ”Ja se IT-generationens barn…” men sedan kom jag att tänka på vad mamma berättat om min mormor Elin Amanda, född 1900. Hur hon klädde upp sig och tog skrindan till grannen för att andäktigt avhöra radiohögmässan via kristallmottagare.

Var finns skillnaden? Kanske har IT-generationen bara gått varvet runt. Likaväl som mormor av hjärtat firade sin gudstjänst via radion, likaväl finns de dem som idag har hela sitt sociala liv via datorn. Same same but different.

IRL ’In real life’ = I verkliga livet, inte via dator, tv eller annan media

fredag 11 december 2009

Nobelpris nästa år?


Städade äntligen av kylskåpet så pass att jag fick plats med kylskåpspoesin jag fick för flera år sedan.
När jag slumpmässigt satte upp de 362 små magneterna med ord och ändelser formade sig en dikt om en sommarfrukost, eller - om man så vill - om allas vår längtan efter kärlek och värme…


vit honung
god sommar dallrar het och solig
en ljus viskning om kaffe och söt illusion
vilja kyssas som två lyckliga blå magneter
typ fri med resa mot hemligt mål

Svenska Akademin – Here I Come!

måndag 7 december 2009

Till klimatmötet i Köpenhamn

Rättvis tanke av primitiv kajakägare
Bilarna borde ha avgasrören
inte i aktern, utan i fören.
Då blirdet ju den som kör
som dör.


Älskade Tage Danielsson! Ur 'Samlade dikter 1967-1967'

fredag 4 december 2009

Julskjutning och navelsträngar

En sak jag avundas gossen och hans kamrater: förmågan att ta till sig omvärlden utan givna mallar. Att leka och prova sig fram utan förutbestämda uppfattningar om hur verkligheten ter sig. Det klart - ibland blir det fel, men vad roligt man har under tiden!

Som på första advent, vi skulle gå på julskyltning. "Vad är julskjutning?" frågade gossens kamrat ivrigt. (OK, de spelar rätt mycket dataspel...) Eller för all del varianten på 'Staffan stalledräng' som de diktade ihop som sexåringar och som gossen - trots kamratens protester, de är ju i alla fall tio år nu - ljudligt sjöng på stadens gator:

"Staffan var en navelsträng,
han föddes utan hjärna,
och utan snopp och utan kropp
-allt för den mörka stjärna!"