Jag vill inte bli gammal.
Missförstå mig inte, jag hyser ingen önskan att dö, inte på ett bra tag i alla fall. Men om ålderdomen bara innebär ett utdraget lidande i sur förtrytsamhet över allt som livet aldrig blev, missundsamhet gentemot dem som fortfarande har full kroppsfunktion och ett ömkligt koketterande med sin hjälplöshet för att håva in medlidande från/alternativt skuldpålägga sin omgivning - ja, då vill jag inte med dit!
Ni läser rätt: julbluesen har infunnit sig. Känd effekt av att tillbringa för mycket koncentrerad tid med släkten. Kan även yttra sig i att intensivt börja avsky/alternativt önska sig svågrar, småbarn, småsyskon, nytt hus, ny livskamrat, nytt liv - Ny identitet i Kuala Lumpur eller Ulan Bator, var som helst långt, långt bort...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar