måndag 4 april 2011

Att jaga en est



Att städa ur 20 års boende medför en hel del läsande: alla papper jag vill gå igenom innan de slängs. I en dagbokslogg från nu elvaårige sonens spädbarnsperiod fann jag ett hastigt nedkrafsat diktfragment av Ilmar Laaban.


Då det var omedelbart gripande och dessutom på ett närmast märkligt sätt passar in i en kär väns liv just nu, fylldes jag av iver att hitta hela dikten. Sökte på nätet, men nej. Bara bitar och stycken. Sökte på div. bokförande webbhandlares sidor, men nej.


Slutligen fann jag en säger en bok av Ilmar i webbkatalogen för Stadsbibliotekets magasin, cyklade dit och fick hjälp av en vänlig dam som efter en lång expedition återvände med spindelväv i håret och sade: "Men inte kan det väl vara den HÄR du letar efter?"


Jo, det var det. I antologin ingick nämligen den dikt från tidskriften 40-tal (nr 4 1945) som jag jagat med sådan iver. Så för att underlätta för dem efter mig som söker den här fantastiska dikten vill jag härmed presentera, i sin helhet:




ATT LEVA FRITT ELLER DÖ


Att väga solen på en våg av löv/att bekänna sanningen för varje vindstöt/att bära på pannan brunnarnas återspegling/att leva fritt eller dö


Att kyssa stenarna azurens nycklar/djur mitt i åskväder och glömska/att sjunga i öknen med snöig röst/att leva fritt eller dö


Att samla upp alla förlorade ord/att skakas av blommornas orgasm/som krossar den opaka himmeln i skärvor/att leva fritt eller dö


Att lyssna på det rättvisa blodets fontän/som talar i den fruktansvärda trädgården/att veta hämndens och stjärnornas pris/att leva fritt eller dö


Att veta att förrädarnas ruttnade ögon/blir till rom som lekts fram av hoppets fiskar/att drömma om ormbunkar och järn/att leva fritt eller dö


Att gråta över de förstenade bina/att hitta klyftan där månen skall födas på nytt/att le virvelstormen i ansiktet/att leva fritt eller dö


Att se det svarta molnet blomma/ovanför ett ofruktsamt landskaps brokighet/att omfamna vanvettets genomskinliga staty/att leva fritt eller dö


Att komma ihåg skammen att komma ihåg havet/att begripa barnets jordiga fråga/att förbli det smälta isblocket trogen/att leva fritt eller dö


Att se från kammen av hatets bergskedja/gryningen växa som ett träd i dalen/att bilda ett människoansikte av haglet och fjäriln/att leva fritt eller dö


Att dricka ur årstidernas svängande källa/fullt av guld och klaraste sot/att öppna en dörr övertäckt med fåglar/att leva fritt eller dö


Att betvinga en borg som är starkare än lögnen/att spilla ut i sanden ensamhetens vin/att hissa en flagga på älvens glödande botten/att leva fritt eller dö


Att leva såsom flygfiskarna lever/att leva i vinterlig eld och i godhetens natt/att leva gränslöst förgängligt/att leva varaktigt i underbar dimma


Att leva som gräset på mördarens grav/att leva med klippan i ena handen och glädjen i den andra/att leva för att upptäcka vågornas hjärta/att leva fritt eller dö


Ilmar Laaban 1945

4 kommentarer:

  1. Häftig dikt!
    kram Liselotte

    SvaraRadera
  2. Det där Agneta - det var Dagens Dikt. Och den räcker till en och annan morgondag i frihet. Tack.

    SvaraRadera
  3. Ilmars gamla böcker från 40-talet är minsann inte lätta att hitta, men för den som vill ha den här mäktiga dikten på papper i bokhyllan finns den också avtryckt i lättåtkomliga antologin "Ögats läppar sluter sig – surrealismen i svensk poesi", red Lasse Söderberg, Fib lyrikklubbs årsbok 1993. Merparten av hans dikter och diktöversättningar finns för övrigt i en volym som heter "Poesi" som är band 1 i hans "Skrifter" utgivna av Kalejdoskop förlag 1988 och kanske fortfarande tillgängliga.

    SvaraRadera
  4. Hej! Tack för att du lade ut den här, den är underbar. Ilmar gjorde också bl.a. många fantastiska palindromer utgivna i en fin bok på Ellerströms http://ellerstroms.se/book/34 och mycket ljuddikt som han fr.a. framförde live men ibland även som kompositioner på band. En av mina favoritskivor är just hans cd på Fylkingen Records som även är en liten bok på Kaleidoskop förlag. rekommenderas varmt: http://www.fylkingen.se/node/245 Det första stycket där är just hans egen mäktiga inläsning av ovanstående dikt!
    MVH
    Johannes Bergmark

    SvaraRadera